Att vara här och nu. Vad innebär detta egentligen?
Fånga stunden och för stunden inte minst i stunden.
Som sjuksköterska påpekar jag oftast för mina patienter att vara närvarande och tänka på nuet;” vi utgår från här och nu”. På senaste har jag funderat mycket på detta. Hur använder man sin tid på bästa möjliga sätt? Nu inser jag att det är lättare sagt än gjort. Om du har alldeles för mycket ”fritid” som är tillåtet sysselsatt med tankar, har tiden gott till spillo eller behöver man unna sig den tid för tankarnas skull?! Om man inte besitter en disciplinerad tanke- förmåga då kan lätt hända att tankar tar över!
Vilka mekanismer får mig kunna styra tankemässig överflöde, då min kognitiva förmågan är sysselsatt?
– Är det trygga barndomen och min uppväxt?
– Eller är det erfarenhetbaserad personlighet som styr?
Som barn från en välsituerad familj som har blivit sedd,stödd,förstådd, beskyddad, älskad, social med goda förebilder, sammanfattningsvis kan jag säga att min grund är stabil.
Att se min farmor ställa upp för andra,vara bestämd då det krävdes,mjuk när det behövdes, omtänksam och omsorgsfull då tillfällen kom till gagn, stark nog för att visa sin manliga sida då man behövde fatta beslut, svag då den kvinnliga tog över för att visa sina själsliga pärlor i form utav tårar och omtanke.
Man både avgudade och fruktade henne. Farfar var en stor och ståtlig man som ställde upp som en pelare för sin fru. En stor och stark man som skämdes inte visa sin svaghet så fort känslor tog över. Farfar var en klok man som hade tårar som skratt nära sig beroende på situationen.
En bestämd och matematisk begåvad åldring.
Min far var en blandning av båda sina föräldrar. Min pappa älskade skratta, och det klädde honom särskild i stunden då affärsmässiga beslut skulle fattas.
Min mamma är en jordnära och begåvad kvinna. Hennes svaghet är hennes känslor, som strax efter fadern dog, tog över. En änka,då, med sina 37 år inser plötsligt att livet är för kort och att man kan gå bort när som helst.
Plötsligt inser hon vilket ansvar får hon som änka och småbarns mor. Genom sina barn åstadkommer hon mycket. Hennes motto är ” hårt arbete lönar sig genom att belönas med rätt medel ! ”
Efter faders bortkomst blir hon ännu mer medveten om samhälls normer och sociala koder,för henne var det som uppvaknande från törnrose sömn, som ville inte vakna pga den trygga och trivsamma välbehag. Verkligheten ruskar om henne för att tvinga henne se omgivningen med klara ögon .
Jag själv besitter egenskaper från både min far och min mor.
Har skrattet nära mig; efter min far och kreativiteten ; efter min mor.
Den semantiska förmågan efter min farfar och min far.
Och många andra egenskaper som är nedärvda efter min farmor ; som självständigheten och envisheten mm.
Morfar var en snäll och tillbakadragen man medan mormor var ett stomme i hemmet som tog hand om hela familjen med glimten i ögat. Kvinnan som har upplevt sorg under livets gång och detta har fått henne forma ett nät runt om sig som, är säker att ingen kunde beträda, trots nätets ihållighet. Trådar som formade nätet var av stål, osynlig sådan.
Jag som barn hade svårt att förstå min mormor, men plågades inte mycket, älskade sommar och vinterlov då jag tillbringade en del utav tiden hos morföräldrar, älskade min moster och morbror, dock idag med min egen erfarenhet, förstår jag henne väl och inser mer och mer hur stor och underbar hon var.
Min mormor och farmor kom väldigt bra överens. Ibland hade jag en känsla som min farmor tog hand om min mormor utifrån förståelse om hennes lidande . Min farmor skrattade mycket åt och med min mormor utan att mormor tog illa, hon bjöd med, mer än gärna. Det som roade mest min farmor och oss barn var mormors renlighets tvång.
Alla accepterade tillståndet utan att varken anklaga eller ifrågasätta hennes beteende . Alla hade förståelse för hennes ångest.
Mormor var en stark aktivist under andra världskriget. Enligt andra dog hennes barn på så kort tid av Variola som härjade då. Vaccin var nyhet och få vaccinerades. Mormor tog ansvaret på sig själv och trodde att fattigdom och enkla förhållanden fick henne inte kunna göra det rent nog för sina barn och, hon trodde att barnen dog pga smutsen!
Min kära mormor ❤ vila i frid tillsammans med mina båda mor och -far föräldrar, min far, farbror och faster med.
Nu inser jag ännu mer hur trygg och vilken härlig uppväxt jag hade.
Som sagt kan instämma till det som sägs, oftast,i läroböcker ; man löser problem som sina föräldrar gjorde. Det som skiljer det åt är nuet och sättet.